Som fåglar, vi stiger mot solen

Allt flyger förbi. Jag vill grabba tag i mitt liv och bara pausa det en sekund. Allt är så fint nu. Studenten, sommaren och jobbet är snart slut. Om 28 dagar börjar ett nytt kapitel i mitt liv. Jag undrar vad som finns på första raden. Det känns känslosamt att flytta men samtidigt bra. Jag försöker verkligen uppskatta allt här hemma, för jag vet hur mycket jag kommer sakna det sen. 
 
Igårkväll stod jag för tusende (?) gången med mina grabbar vid Gullvivan. Vi pratade om framtiden, om att vi bara har tre helger i Vimmerby kvar, om visum och om jobb. Teo kysste mig på kinden innan vi skiljdes åt. Jag fick en klump i magen. KNKBLBK FAN VAD JAG ÄLSKAR DOM, tänkte jag. Det gjorde typ ont i hjärtat på ett bra sätt. Dessa var förmodligen en av de sista gångerna vi tog sällskap hem från en utekväll. Mina allra finaste killar. <3
 
Med detta spontana inlägg vill jag säga: Ta vara på livet. Varje liten stund är så mycket värt. Tacka JA till saker som kommer i din väg, så får du antingen ett underbart minne eller en lärdom för livet. GÖR DET. Ring honom, säg till henne, stå ut, våga vara du. Kör bara kör!
/Sofia